När jag växte upp i Bagarmossen trodde alla att förorten skulle rasa ihop snart. Nu, närmare 40 år senare är ett boende i Bagarmossen ett steg upp i bostadskarriären.
När jag senare bodde i Husby så var det en modell som skulle bestå för alltid. Ny, fräsch (vacker, tyckte en del) och med nya sociala grepp. På den tiden segregerade man människor så att det i de nya områdena bara skulle bo ”bra” folk.
Så det kan bli. Tvärtom vad politikerna trodde. Eller var det folket? Du och jag? Nä, vi kan ju inte vara skyldiga. Vad är det jag säger?
Avståndstagande, nedvärderande, misstänksamma och rädda människor kan ibland ligga och trycka i bottenlagret av alla protester och en hel del dumma uttryckssätt, eller?
Vi och dom. Om och om och om igen.
Kvinnor, mödrar, far och mormödrar: hur har vi fostrat våra söner och döttrar? Var hittar jag tanken om människors lika värde? Sluta bråka hela gänget!
Skaffa er en volontärtjänst någonstans i världen
om ni saknar mening med tillvaron men ändå orkar tjafsa.
Gäller alla. Typ.
Alla får plats i samma hylla om man bara vill.
Vägen till samförstånd är kunskap.
Kunskap om varandra.
Kunskap om världshistorien.
Kunskap om hur man samsas.
A
